Är det så här mit liv kommer vara?

Idag ´ja vad ska man säga?!

Kunde kanppt kliva upp armana var som bly men Mackan bar mig till soffan för att vakna till och för att jag ville se Days, sen skulle jag ducja men det blev inte så (jag borde ha gjort det, berhövde verkligen det) men vad fan!

Sen mötte jag upp Gabbe och vi tog oss till mamma och hamnade på hennes ballis där vi fick vattenmelon och hann prata en del, gabbe satt i solen och jag la mig i skuggan (av det som fanns, på golbet =) )



Sen gick vi till Anna =) och var där en sväng, kul att ses igen.


Buss hem och kännde hur kvaft det var, fyyy

Väl hemma så somnade jag eller däckade, helt sjukt är detta mitt liv, kunde knappt ta mig upp för att vi skulle göra middag så Mackan for på Max, kunde inte kliva upp för att äta maten så jag var sängliggande och fick äta =/

Mitt liv bara försvinner och det är inget jag kan göra!!!

Ska man behöva fixa nån som kommer och hjälper en med ens vardag eller vad är det frågan om?

Alla ska ju kunna orka ex gå i trappor utan att däcka efter, eller ducha och kunna blåsa sitt egna hår utan att blir trött.
Jag lever inte helt enkelt!

Är så less på detta, vad kommer hända kommer man bli frisk eller kommer allt bara bli värre, man börjar ju undra eller är detta slutet?

Iaf imorrn ska jag få träffa Maria som är uppe, ska bli trevligt, hoppas man är pigg då, fast det bore man vara eftersom jag har sovit så mycket ikväll fast man vet aldrig...